Hökälla naturområde

Hökälla naturområde är ett 63 hektar stort naturområde på östra Hisingen. Det är beläget strax väster om Lillhagsparken och Skogome. Med hjälp av tre dämmen i Kvillebäcken har två fina våtmarksdammar skapats. I dammarna finns ett mycket rikt fågel- och djurliv. Kringliggande marker präglas av ett öppet kulturlandskap, med betade strandängar, vackra ekdungar, sumpskogar och vallodlingar. På ömse sidor om Hökälla löper bergshöjder i nordsydlig riktning.

I området betar upp till 270 får och 20 nötkreatur. Dessa betesdjur är av avgörande betydelse för det öppna, levande och biologiskt mångfaldiga kulturlandskapet. ”Hökälla-grönt arbete och rehabilitering” bedriver tillsammans med arrendatorn Sone Andersson och Park- och naturförvaltningen omfattande naturvårdsarbete i Hökälla naturområde. Detta arbete sker i enlighet med den skötselplan som finns upprättad för området och som skall befrämja friluftslivet, ge förutsättningar för ett fungerande jordbruk, samt gynna den biologiska mångfalden.

I naturvårdsarbetet ingår omfattande röjning. Gångstigarna skall hållas väl framkomliga. Under växtperioden röjs gångstigarnas kanter i genomsnitt två gånger. Vår prioritet är blomsterprakt. Därför försöker vi magra ut jorden utmed kanterna genom att inte låta klippet ligga kvar. Vi har nu lyckats att få in bland annat gullviva i området. Sly och bladvass tar lätt över och dessa röjer vi bort.

Dammarnas häckningsholmar röjs kontinuerligt med hjälp av båt och röjsåg. Växtkraften i dammarna och på häckningsholmarna är enorm, vilket visar på en stor näringsrikedom. För att inte dammarna och häckningsholmarna helt och hållet skall växa igen krävs många arbetsdagar av röjningsarbete. Målsättningen med detta arbete är att säkra klarvattenytorna och hindra igenväxningen, men samtidigt också behålla en del vass- och bredkaveldunsruggar. På så sätt skapas en mosaikstruktur i dammarna, vilket skapar förutsättningar för ett rikt fågelliv.

Flera sällsynta fågelarter såsom smådopping, årta och mindre strandpipare häckar i och invid dammarna och dessa vill vi gynna. Brun kärrhök och gråhäger har gjort häckningsförsök. De våtare delarna av strandängarna kan inte slås med slåttermaskin och djurens förmåga att beta dessa delar är begränsad. Därför måste vi på dessa ängar manuellt röja sly, bredkaveldun, bladvass och veketåg. Till vår hjälp har vi de röjsågar som vi lånar från Park- och naturförvaltningen. Det här är ett tungt och svettigt arbete, särskilt på sensommaren och tidig höst, då det viktigaste röjningsarbetet pågår.

I den norra ekdungen, kallad Håberget, hävdar vi en löväng utmed bergets kanter. Målet är att få fram en rik örtflora. Den gamla, vackra gärdsgården håller på att restaureras. Kulturvård går hand i hand med naturvård. Uppe på Håbergshöjden behåller vi skogen som den är. Där får döda och döende träd ligga kvar. Höjden får mer och mer en naturskogskaraktär. Här trivs kattugglan, liksom stenknäcken och trädkryparen. Flera arter av hackspettar finner gott om föda och bohål i de döende träden. På detta sätt motverkar vi den utarmning av fågellivet som sker i Sveriges produktionsskogar och där fågelbestånden minskar dramatiskt.

Trots allt tal om miljö- och naturvårdshänsyn i vårt land har Sverige tyvärr en av Europas snabbaste minskningar av fågelbestånden, särskilt i jordbruks- och skogsbygd. Hela 42 % av alla fågelarter i landet minskar. Vi vill hejda detta med vårt arbete! Ute i hagmarken finns ett backsvaleberg. Det består av sandaska och stenmjöl och har sponsrats av återvinningsföretaget Ragnsells. Inför häckningssäsongen 2010 arbetar vi med att skapa en brant. Det innebär en hel del grävningsarbete, ett arbete som schaktmaskinen inte kunde utföra och därför måste utföras manuellt. I denna brant skall vi sedan borra artificiella bohål med hjälp av en isborr. På toppen av berget har vi planterat nyponros för att binda jorden och sanden. På så sätt skall förhoppningsvis erosionen förhindras.

Nedanför den nya plattformen, som ersatt det gamla och nerbrunna fågeltornet har planteringsarbete utförts. Slån och hagtorn har planterats och stora mängder jord har forslats till platsen. Enligt skötselplanen skall endast naturligt förekommande växter införas såsom slån, hagtorn och nyponros. Dessa härdiga buskar har attraktiva blommor för pollinerande insekter och får på sensommaren och hösten bär som är mycket populära för fåglarna.

Strax sydväst om Håberget finns en viltåker. Här gynnar vi bland annat tistlarna. Tistlar betyder mycket för såväl dagfjärilar och för många fågelarter. Inför kommande växtsäsong vill vi plantera solros, foderkål, havre och andra för fågel- och djurlivet viktiga grödor. Viltåkern betyder mycket för den kraftigt minskande entitan, liksom för områdets fältharar och rådjur.

För närvarande har naturvårdsgruppen i Hökälla satt upp 110 holkar. Många typer av holkar har satts upp. Bland annat tätting-, star-, knip-,uggle-, trädkrypar- och fladdermusholkar. På häckningsholmarna finns andkorgar som framför allt är till för dammarnas simänder. Ytterligare holkar finns sedan tidigare, bland annat en tornfalksholk. Totalt hyser Hökälla naturområde cirka 200 holkar! På våren inventeras dessa holkar. 60-70% av holkarna är bebodda. Dominerande arter är stare, talgoxe, blåmes och svartvit flugsnappare. Men knipa, kattuggla, tornfalk, rödstjärt och kaja häckar också. Under hösten rengörs holkarna.

 

På naturvårdsgruppens önskelista finns bland annat följande åtgärder:

* - Grodtunnlar under Skogomevägen. På våren sker en massdöd av grodor och paddor.
Amfibierna kommer norrifrån och går över vägen under parningstiden och blir på grund av sin långsamma framfart påkörda av bilar i stor mängd.

- En ny damm i söder- Utängsdammen. Förslaget är att bygga ett dämme i närheten av Hinnebäckens utlopp i Kvillebäcken. På så sätt kan en tredje damm skapas i området.

- En gångstig som löper utmed Tuvevägens östsida och som ansluts till befintliga gångstigar. På så sätt kan en attraktiv slinga skapas i Hökälla naturområde.

- Att anlägga grusbäddar på några av häckningsholmarna och på så sätt skapa ett bra underlag för häckande vadare, skrattmås och änder.

- Att utveckla hela Kvilledalen till ett attraktivt friluftsområde med ett levande jordbruk och ett myllrande djurliv. Området sträcker sig från Frihamnen i söder till Öxnäs i norr och följer Kvillebäckens/Kvillens lopp, ett långsmalt stråk på cirka 1, 2 mil.

Följande tre önskemål markerat med * ovan har under 2012 infriats:

Nu finns grodtunnel mellan Skogomedammen och Kvilla, gångstig runt hela området är färdigställd. Grusbäddar på häckningsholmar kan ses från fågeltornet. Dessutom har det anlagts två mindre amfibiedammar i norra delen, vi hoppas på naturlig invandring av grodor paddor och salamandrar.

 

John Thulin
Ansvarig för naturvårdsgruppen
Hökälla-grönt arbete och rehabilitering